Levercirros – skrumplever

Vad orsakar levercirros?

Ärrbildningen i levern kan ha flera olika orsaker. Till de vanligare hör långvarig hög alkoholkonsumtion, infektion med hepatit B eller C och inflammation i levern på grund av fettlever.

Även vissa autoimmuna leversjukdomar kan med tiden leda till levercirros. Det gäller till exempel autoimmun hepatit, primär biliär kolangit och primär skleroserande kolangit.

En viktig del av utredningen är därför att försöka förstå varför levern har skadats. När orsaken är känd kan behandlingen inriktas på att bromsa eller stoppa den fortsatta skadeutvecklingen.

Vilka symtom kan levercirros ge?

När levern fortfarande fungerar bra kan du ha få eller inga symtom. En del känner sig trötta, mår illa eller går ner i vikt, men symtomen kan vara diffusa och ha många andra orsaker.

När leverfunktionen blir mer nedsatt kan symtomen bli tydligare och mer allvarliga. Du kan till exempel få:

• Gula ögonvitor och gul hud, så kallad gulsot.
• Vätska i buken.
• Blödningar.
• Förvirringstillstånd.

Vid sådana mer allvarliga symtom kan du behöva vårdas inneliggande på ett akutsjukhus.

Hur utreds levercirros?

Levercirros upptäcks ofta i samband med att levern undersöks med exempelvis ultraljud eller datortomografi. Undersökningarna kan visa förändringar i levern och hjälpa läkaren att bedöma hur sjukdomen har utvecklats.

I vissa fall behöver man även ta ett vävnadsprov från levern, en leverbiopsi. Provet kan ge mer information om hur levervävnaden ser ut och vad som kan ha orsakat skadan.

Blodprover är också en viktig del av utredningen. Med hjälp av dem kan vi bland annat bedöma hur väl levern fungerar och leta efter möjliga orsaker till levercirrosen.

Vård och behandling vid levercirros

Själva ärrbildningen vid levercirros går inte att behandla bort. Behandlingen handlar därför framför allt om att hitta och behandla orsaken till att levern har skadats.

Det kan exempelvis innebära behandling av virushepatit, åtgärder vid fettlever eller att helt avstå från alkohol.

Om grundorsaken kan behandlas brukar den fortsatta skadeutvecklingen i levern kunna bromsas eller upphöra. Målet är att bevara så mycket som möjligt av leverns funktion och minska risken för att sjukdomen försämras.

Om levern är mycket svårt sjuk och inte bedöms kunna förbättras kan levertransplantation i vissa utvalda fall bli aktuell. En sådan utredning sker i så fall på Karolinska Universitetssjukhuset.

Vad kan jag göra själv?

Det finns flera saker du själv kan göra för att minska belastningen på levern. Det viktigaste är att undvika sådant som kan skada den ytterligare.

Om du har levercirros bör du undvika alkohol helt.

Använder du läkemedel är det viktigt att rådgöra med din läkare om vilka läkemedel som är lämpliga och vilken dos du ska ta. Leverns förmåga att ta hand om olika läkemedel kan påverkas när leverfunktionen är nedsatt.

Motion och träning är bra om du klarar det. Även maten har betydelse för hur du mår, och ibland kan stöd från en dietist vara värdefullt.

Kontroller på Ersta sjukhus

Om du har konstaterad levercirros och följs på Ersta sjukhus kontrollerar vi regelbundet hur levern fungerar och om sjukdomen förändras.

Vid läkarbesöken gör vi en kroppsundersökning och du får lämna blodprover. Vi pratar också med dig om hur du mår och om du har fått nya eller förändrade symtom. På så sätt får vi en samlad bild av både provresultaten och hur sjukdomen påverkar dig i vardagen.

Eftersom levercirros innebär en liten ökad risk för levercancer görs vanligtvis även en röntgenkontroll av levern var sjätte månad.