Kärlkramp – angina pectoris

Kärlkramp kan uppstå när hjärtats kranskärl har blivit så förträngda att hjärtmuskeln inte får tillräckligt med blod och syre när hjärtat behöver arbeta mer.

Besvären kommer därför ofta vid fysisk ansträngning och minskar när du vilar. Symtomen behöver utredas, både för att förstå orsaken och för att minska risken för allvarligare hjärt-kärlsjukdom.

Hur känns kärlkramp?

Vanliga besvär är ett tryck eller obehag i bröstet. Smärtan kan stråla ut mot vänster arm, halsen eller käkarna.

Vid stabil kärlkramp brukar besvären komma vid ungefär samma nivå av ansträngning och gå över när du vilar.

Om besvären förändras eller börjar uppstå vid allt mindre ansträngning behöver du söka vård för ny bedömning.

Hur utreds kärlkramp?

Arbets-EKG är en av de undersökningar som kan användas. Då cyklar du på en motionscykel medan belastningen gradvis ökas och vi följer ditt EKG och blodtryck.

Kranskärlen kan också behöva undersökas mer direkt.

Vid kranskärlsröntgen förs kontrastmedel in i kranskärlen för att se om det finns förträngningar.

Andra undersökningar som kan användas är CT-angio och isotopröntgen, så kallad scintigrafi.

Hur behandlas kärlkramp?

Behandlingen anpassas efter dina symtom, vad undersökningarna visar och vilka andra riskfaktorer du har.

Läkemedel används både för att minska symtomen och för att påverka risken för framtida hjärt-kärlsjukdom.

Livsstilsförändringar kan också vara en viktig del av behandlingen.

Om det finns en betydande förträngning i ett kranskärl kan kärlet behöva vidgas. Då kan ett stent sättas in för att hålla kärlet öppet.

På Hjärtmottagningen arbetar läkare, sjuksköterskor, dietist och fysioterapeut tillsammans. Det gör att du kan få stöd kring både den medicinska behandlingen och de förändringar i vardagen som kan minska belastningen på hjärtat.

Relaterade sidor

Vanliga frågor och svar

Uppdragsmärket Region Stockholm