Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD

Crohns sjukdom och ulcerös kolit

Vid ulcerös kolit finns inflammationen i tjocktarmen och börjar i ändtarmen. Vid Crohns sjukdom kan inflammationen finnas i olika delar av mag-tarmkanalen.

I början kan det ibland vara svårt att med säkerhet avgöra vilken form av IBD du har. Hos vissa förändras därför diagnosen när man har kunnat följa sjukdomen under en längre tid.

Varför uppstår IBD?

Vid IBD reagerar immunförsvaret på ett sätt som leder till en långvarig inflammation i tarmen. När tarmslemhinnan är inflammerad blir den svullen och kan läcka både sårvätska och blod.

Det finns inte en enda känd orsak till att sjukdomen uppstår. Forskningen tyder i stället på att flera faktorer samverkar. Både ärftlighet och olika omgivningsfaktorer kan ha betydelse.

Hur behandlas IBD?

Det finns flera olika läkemedel som kan användas för att behandla inflammationen. Vilken behandling som passar dig beror bland annat på vilken typ av IBD du har, var inflammationen sitter och hur aktiv sjukdomen är.

Målet är att få inflammationen att läka och sedan hålla sjukdomen så lugn som möjligt med så få biverkningar som möjligt.

Om den första behandlingen inte ger tillräcklig effekt kan man behöva byta läkemedel eller kombinera olika behandlingar.

När kan operation behövas?

I dag behöver färre personer med IBD opereras än tidigare eftersom läkemedelsbehandlingarna har utvecklats. I vissa situationer kan kirurgi ändå vara nödvändig.

Det kan till exempel bli aktuellt vid:

• Allvarlig inflammation som inte går över med läkemedel.
• Uttalade förträngningar eller stopp i tarmen.
• Risk för att det går hål på tarmen.
• Cellförändringar som behöver behandlas.

Kirurgisk och medicinsk behandling är inte motsatser. För många patienter behöver de i stället kombineras för att ge bästa möjliga resultat.

När ska jag kontakta vården?

Ett nytt skov kan börja på olika sätt. Om du plötsligt behöver gå på toaletten betydligt oftare eller får blod och slem i samband med tarmtömning bör du kontakta vården.

Om avföringen fortfarande är formad kan det ibland räcka med telefonkontakt och en justering av medicineringen. Om du däremot har lös avföring kan du behöva komma till mottagningen för bedömning.

Om du får kraftig smärta vid ändtarmsöppningen eller märker en ömmande böld i området ska du kontakta läkare omgående.

Kontroller och uppföljning

Även när du känner dig relativt besvärsfri kan det finnas inflammation kvar i tarmen. Därför är regelbunden uppföljning viktig för dig som har kontinuerlig medicinering eller inflammation som omfattar mer än ändtarmen.

Blodprov och avföringsprov kan användas för att följa inflammationen och kontrollera hur behandlingen fungerar.

Regelbundna koloskopier används för att bedöma tarmslemhinnan och kontrollera om det har uppstått cellförändringar. I vissa situationer räcker en sigmoideoskopi, där den nedre delen av tjocktarmen undersöks.

Vård som ser hela din situation

IBD kan påverka mer än själva tarmen. Sjukdomen och behandlingen kan påverka matvanor, ork, arbete, relationer och vardagsliv.

På Ersta sjukhus arbetar medicinska gastroenterologer, kirurger, specialistsjuksköterskor, dietister, psykolog och kurator tillsammans kring patienter med IBD. Det gör det möjligt att samordna olika delar av vården utifrån vad du behöver, i stället för att se varje fråga isolerat.

Ersta sjukhus är en del av Ersta diakoni, som är icke-vinstdrivande. Överskott återinvesteras i verksamheten, bland annat i kompetens, arbetssätt och utveckling av vården.