Ersta sjukhus
Folkungagatan 125, plan 3
En hjärtinfarkt uppstår när blodflödet i ett av hjärtats kranskärl stoppas så att en del av hjärtmuskeln får syrebrist.
Det är ett akut tillstånd som behöver behandlas snabbt. Om du får symtom som kan tyda på hjärtinfarkt ska du därför alltid söka akut vård.
Vanliga symtom är:
Symtomen kan se olika ut från person till person.
Vid misstänkt hjärtinfarkt görs bland annat EKG och särskilda blodprover.
Resultaten vägs samman med dina symtom och andra fynd för att avgöra om det rör sig om en hjärtinfarkt.
En hjärtinfarkt kan även orsaka allvarliga rytmrubbningar. I vissa akuta situationer kan en hjärtstartare behöva användas.
Vid akut hjärtinfarkt behöver blodflödet till hjärtmuskeln återställas så snabbt som möjligt.
Vanligtvis görs kranskärlsröntgen och ballongvidgning. I samband med ingreppet kan ett stent sättas in för att hålla kärlet öppet.
Om det finns flera stora eller komplicerade förträngningar kan bypassoperation i stället behövas.
När den akuta behandlingen är klar börjar arbetet med att minska risken för en ny hjärtinfarkt.
Långvarig, ofta livslång, läkemedelsbehandling är en viktig del.
Även andra riskfaktorer, till exempel förhöjda blodfetter och diabetes, behöver följas och behandlas.
På Hjärtmottagningen kan du få uppföljning och stöd kring bland annat läkemedel, blodtryck, fysisk träning, kost och rökstopp.
Att komma tillbaka efter en hjärtinfarkt handlar både om hjärtats medicinska återhämtning och om att känna sig trygg med vad kroppen klarar och vad du själv kan göra. Därför arbetar flera professioner tillsammans kring uppföljningen på Ersta sjukhus.
Ersta sjukhus
Folkungagatan 125, plan 3
Läs om hur du söker vård på Ersta sjukhus.
På Ersta sjukhus vårdar vi även patienter ifrån andra regioner. Läs mer om vad som gäller.
Läs om vår specialistvård för sjukdomar och besvär kopplat till hjärta, kärl och lungor.
Vanliga symtom är bröstsmärta eller tryck över bröstet, illamående, kallsvettning och andningsbesvär. Smärtan kan stråla ut mot armar, hals eller käkar.
Vanligtvis görs kranskärlsröntgen och ballongvidgning. Ett stent kan sättas in för att hålla blodkärlet öppet.
Ja. Läkemedel, kontroll av riskfaktorer och uppföljning är viktiga för att minska risken för att du ska drabbas igen.
