Ersta sjukhus
Folkungagatan 125, plan 3
Hemokromatos är en ärftlig sjukdom som gör att kroppen tar upp mer järn från maten än den behöver. Med tiden kan järnet lagras i kroppen och påverka olika organ, framför allt levern.
Sjukdomen utvecklas långsamt och många har inga tydliga symtom när diagnosen ställs. Det gör att hemokromatos ibland upptäcks först när blodprover tas av en annan anledning.
För att utveckla den vanligaste formen av hemokromatos behöver du ha ärvt sjukdomsanlaget från båda dina föräldrar.
Det ökade järnupptaget sker under lång tid. Det är därför först efter flera år som mängden järn i kroppen kan bli så stor att organen påverkas.
De flesta har inga symtom när sjukdomen upptäcks. En del upplever ökad trötthet.
Om järnöverskottet har varit uttalat under lång tid kan flera organ påverkas.
Levern är vanligtvis det första organet som påverkas. Om sjukdomen inte behandlas kan den i värsta fall leda till levercirros.
Bukspottkörteln kan påverkas och diabetes kan utvecklas.
Hjärtbesvär kan förekomma, men är ovanliga och ses framför allt vid mer uttalad hemokromatos.
Ledbesvär är vanligare. Det kan bland annat handla om värk och stelhet i fingerleder och knogar.
Blodproverna ferritin och järnmättnad används för att se om det finns tecken på ett järnöverskott som kan bero på hemokromatos.
Om värdena är förhöjda kan ett blodprov för DNA-analys tas.
I vissa fall behöver man även undersöka hur mycket järn som har lagrats i levern. Det kan göras med leverbiopsi eller magnetkameraundersökning.
Hemokromatos går inte att bota, men järnöverskottet går vanligtvis att behandla effektivt.
Behandlingen innebär att blod tappas från kroppen. När blod försvinner behöver kroppen använda sitt lagrade järn för att bilda nya blodkroppar, vilket gör att järnöverskottet successivt minskar.
I början görs blodtappning varje eller varannan vecka. Den perioden kallas intensivtappning. 20–30 tappningar inte är ovanligt, men antalet varierar mycket mellan olika personer.
När järnöverskottet är borta går behandlingen över i en underhållsfas. Då behövs vanligtvis två till sex blodtappningar per år.
För de flesta fortsätter underhållsbehandlingen resten av livet.
Om du i övrigt är fullt frisk kan du under underhållsbehandlingen i vissa fall också vara blodgivare.
Blodcentralen ansvarar däremot inte för behandlingen av hemokromatos. Du behöver därför fortsätta med dina medicinska kontroller även om du lämnar blod som blodgivare.
Du behöver inte äta en särskild järnfattig kost. Behandlingen med blodtappning är så effektiv att du kan äta normal kost.
Undvik däremot stora mängder C-vitamin eftersom vitaminet kan öka upptaget av järn.
Stora mängder lever, rött kött och hög alkoholkonsumtion kan bidra till järninlagring i levern.
Kontrollera också om vitamin- och hälsokostpreparat innehåller järn innan du använder dem.
Eftersom sjukdomen är ärftlig bör förstagradssläktingar kontrolleras. Det gäller syskon, barn över 18 år och i vissa fall även föräldrar.
Kontrollen kan göras på vårdcentral.
På Ersta sjukhus får du specialistuppföljning där provresultat och behandling följs över tid. Vi vill att du ska förstå varför kontrollerna behövs och vad du själv behöver tänka på mellan besöken.
Ersta sjukhus
Folkungagatan 125, plan 3
Läs om utredning och behandling av levercirros, även så kallad skrumplever.
Läs om hur du söker vård på Ersta sjukhus.
På Ersta sjukhus vårdar vi även patienter ifrån andra regioner. Läs mer om vad som gäller.
Läs om utredning och behandling av sjukdomar i mage och tarm med särskilt fokus på patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD).
Nej. Den ärftliga orsaken finns kvar, men järnöverskottet kan behandlas effektivt.
Behandlingen består av regelbundna blodtappningar för att minska mängden järn i kroppen.
Nej. Du kan äta normal kost. Var däremot uppmärksam på kosttillskott som innehåller järn och undvik stora mängder C-vitamin.
Ja. Förstagradssläktingar bör kontrolleras eftersom sjukdomen är ärftlig.
